Channah

Idag var jag på Marieberg med Nina. Det blev dyrt! Hade bara tänkt köpa en ny mp3, men det blev en hel del annat också. Jaja, som tur är shoppar man ju inte så ofta, så när det väl händer kan man kosta på sig...

Min mp3 har varit en kär och trogen kamrat som gjort löpturerna lite bättre och fått tiden på alla tågresor att gå... Men på senaste tiden har den börjat krångla. Ibland hörs bara ljudet i den ena hörluren, för att sedan en stund låta i båda, för att sen gå tillbaka till att bara höras i en...

Var helt säker på att det var lurarna det var fel på. Kanske för att jag alltid snurrar sladden runt mp3'n när jag ska packa ner den... Så förra veckan köpte jag nya, extremt bra, lurar. Det hjälpte inte. Det var alltså inte lurarna det var fel på.

Så idag gick jag på jakt efter en ny mp3. Vad var kraven på den då? Jo, lättanvänd, liten, smal och enkel att förstå sig på. Jag är nämligen sämst på teknik och tekniska prylar.

Började på teknikmagasinet. Deras mp3:er var megastora! Inte alls bra. Jag vill inte att den ska ta en massa plats i väskan när jag reser, och jag vill att den ska gå ner i minifickan på löparbyxorna, eller i armhållaren, när jag springer. Dessutom var alla deras manicker endast laddbara i datorn. Det är ju ganska osmidigt om batteriet tar slut när man är ute och reser att inte bara kunna köpa ett nytt, utan behöva hitta en dator att ladda den i...

Nina bara skrattade när jag sa det. Hennes kommentar var "Tillverkas saker fortfarande med lösa batterier??" Jaha, jag är visst omodern igen. Precis som när jag skulle köpa ny mobil, och både syrran och säljaren skrattade åt mig när jag ville ha en telefon med lucka och stora knappar... Då fick jag höra att det var jag och Agda 95. Jag tycker minsann att den där Agda verkar ha bra smak!

Hur som helst så gick vi in på Siba och hittade en liten bra sak... förutom att den var skrikrosa. Inte min kopp te, så att säga. Så det fick bli en aningen större, men diskret, variant. Är mycket nöjd med köpet. Dessutom gladde den Nina nått oerhört, då vissa andra butiker på Marieberg hade nått emot Sibas varor...

I en butik gick larmet när vi gick in och i en när vi gick ut. Det verkade dock inte vara första gången det hände då den ena butikens kassörskas första kommentar var "Jaha, har ni varit på Siba? Det förklarar saken."

Efter shoppingturen gick vi in på en restaurang för att äta. Tjejen i kassan gav mig en elektronisk klump.
- Vad ska jag göra med den här? Frågade jag förvånat, och Nina vek sig dubbel av skratt. Tydligen var jag sådär omodern igen.

Kassörskan förklarade buttert att man ska ta med manicken till bordet, och sen piper den när maten är klar. Vilka grejer! Inte lätt för en lantlolla att förstå sig på sådana urbaniserade uppfinningar...