White and Nerdy
Igår när jag skulle åka till jobbet hade jag klantat mig rejält med linserna. Behöver inte gå in på detaljer, men kan ju säga att de var helt obrukbara... Såå, det fick bli glasögon.
Tittade mig i spegeln och insåg att jag såg ut som en tönt. Jag passar verkligen inte i glasögon... Såg ut som en riktig nörd. Ni vet, highschoolfilmer där den nördiga tjejen har ponytail och glasögon. Det var jag det. (Enda skillnaden är att jag märkligt nog inte förvandlades till en hot babe när jag kom hem och tog av glasögonen och släppte ut håret... hmmm... falsk marknadsföring?)
Fick väldigt många kommentarer om dessa i natt. Glasögonen, alltså.
Allt ifrån "Har du skaffat brillor?" och "Har du glasögon???" till:
- Jaha, oj, har du glasögon... jamen... det var ju... fint! (lier)
- Värst vad du såg smart ut idag... (med ett överlägset flin)
- Hehe, du ser ut som en gammal skollärarinna!
- Åh, har du glasögon? Jag har nog aldrig sett dig i det... men du passar i det... (lier 2)
På tal om dessa kommentarer... Skollärarinna. Skollärarinna?!? Nog för att han som sa det var lite till åren kommen. Men ändå. Det finns väl INGEN som säger skollärarinna idag?? Jag tror aldrig ens jag hört nån säga lärarinna, mer än i gamla svartvita filmer... Numera säger man ju "lärare" om både de manliga och kvinnliga lärarna... Möjligtvis kallar de yngre barnen sina kvinnliga lärare för "fröken". Det gjorde iallafall vi när vi gick på lågstadiet. Magister säger man väl inte särskilt ofta heller. Majje kan väl hända. Särskilt om gympaläraren. Det är ju lite smidigare att säga gympamajjen... Eller är jag helt ute och cyklar nu? Alla andra kanske säger skollärarinna numera...
I'm just so White and Nerdy
Ingen film...
Istället gick vi till O'learys och tog en drink och satt och pratade lite. Mycket trevligt! Blev en tur bort till Pressbyrån för att köpa nässpray också. Vi konstaterade att det måste vara en av de bästa uppfinningar nån någonsin kommit på.
Vi gick vidare till Rockbaren, men vände därifrån ganska fort. Vi kände att vi inte riktigt passade in där då vi varken hade knallrött hår, nithalsband, Punkband på tröjorna eller var nyss fyllda 18... Så kvällen avslutades på Pitchers med ett smarrigt vitlöksbröd och en till drink. Blev många roliga diskutioner och glada skratt, så Tack Nina för en kul kväll igår! =)
Idag har jag stått på loppis hela dagen. Är riktigt nöjd över de 800 kr jag sålde för! Först var jag lite orolig att jag inte ens skulle få ihop till kostnaden för bordet, men det fick jag ju med råge! Blev av med en hel del saker, även om jag förmodligen sålde det mesta alldeles för billigt... Men men, är man nybörjare så är man...
Känner mig ganska trött nu... Frågan är vad det blir ikväll... Fått förfrågan om att festa med grabbarna grus, men känner mig inte riktigt partypepp ikväll... Sitta i soffan och se nån film låter betydligt trevligare... Kanske rent av Robinson nu när jag väl blivit lurad till att se det, trots att jag lovat mig själv att inte se det iår. Men nu har jag ju sett två avsnitt, och två gånger är ju en vana sägs det...
Ny slogan...
Kattlåda
Jag tror inte ens han inser att han är alldeles för stor för den där kartongen...
Armani
Ibland krävs så lite för att bli glad... Fick syn på att Cristiano Ronaldo är Armanis nya ansikte utåt. Då blir man glad. Iallafall när man ser bilderna. "Hunk på köpet" borde vara deras nya kampanj... ;-)
January and the cigg story
Personligen hatar jag Januari för att det är kallt och väldigt långt till allt. Inget kul händer under januari, så detta är i princip en månad att bara vänta ut...
Men visst finns det ljuspunkter också. Efter nyår var jag ute med Anna på Björnstugan, hade en riktigt kul kväll. Haft ett par spelkvällar också, både med kompisgänget hos Nina och hemma hos syrran. Att spela spel är klart underskattat!
Häromdan hände nått lustigt på jobbet också. Eller ja, lustigt och lustigt... men i brist på annat var det iallafall lite underhållande...
Kom in en ung kille och beställde ett paket cigg. Jag frågade honom om han hade legitimation. Han svarade nej.
Jag ställde tillbaka paketet och sa;
- Tyvärr, då får du inte köpa nått...
Han såg uppriktigt förvånad ut och frågade;
- Varför inte?
Så jag förklarade att han måste kunna styrka att han är över 18. Han vände och sa att han skulle hämta leg. i bilen. 5 min senare kom en äldre dam in, gick fram till kassan och beställde samma sort som den unga killen.
Jag frågade henne lugnt om hon skulle köpa dem till killen där ute. Hon svarade att de var till henne, att han fått gå in från början för att hon inte ville gå ur bilen. Så jag sa till henne att jag inte kunde sälja dem till henne om inte killen kom in och visade sitt leg. Hon blev märkbart irriterad. Sa igen att de var till henne. Så jag fick förklara att eftersom killen varit inne först och försökt köpa, men inte kunnat visa leg så får jag inte sälja till henne heller utan att han har visat sitt leg, eftersom jag då misstänker att hon köper ut.
Min kollega hade stått bredvid och hört vad som hände. Han gick fram och förklarade samma sak som jag just sagt. Hon blev mer och mer irriterad. Började skrika och frågade min kollega "vem tror du att du är?". Min kollega förklarade lugnt för henne att det är så lagen ser ut. Ser vi hans leg får hon gärna köpa och han också, men utan legitimation är det en misstänkt langning och vi får inte sälja till henne heller även om hon har åldern inne. Kvinnan tog upp ett paket cigg ur fickan och visade att hon bara hade en kvar. Hon fick ändå inte köpa. Kvinnan var nu riktigt förbannad och sa att hon ville ha ett nummer till oss. Jag skrev ut en lapp med numret till butiken. Samtidigt gick vår chef fram, eftersom han också hört vad som hände. Han sa:
- Du kan få prata med mig direkt, det är jag som äger det här stället.
Men kvinnan tog lappen med numret och fräste åt chefen att;
- Jag vill inte prata med dig!
Och sen gick hon ut.
Nu kan man ju ställa lite frågor angående det här...
1. Vad ska man med ett nummer till om man inte vill prata med personen det går till?
2. Varför skickar man in sin son att köpa cigg om han inte har ett leg.? Det är väl knappast nått nytt att det är 18-årsgräns på tobak...
3. Om man blir nekad p.g.a. att ett leg inte finns, varför ställer man då till en scen istället för att bara åka vidare till nästa ställe och själv gå in istället för att skicka in sonen utan leg?
När de åkt frågade både kollegan och chefen hur gammal jag trodde att grabben var. Svarade att det var svårt att säga. Han såg ut att vara runt 18, men kan lika gärna ha varit 16 eller 20... Var ju därför jag frågade om hans leg. Vi ska ju trots allt fråga alla som ser ut att vara under 25. Och det var han garanterat. Fick beröm för att jag hanterat situationen korrekt, och vi fick alla ett gott skratt åt att hon ville ha ett nummer trots att hon inte ville prata mer med oss.
Nu till nått roligare... Bio... jag är så sugen på att gå på bio! Var så längesen jag var på bio att jag inte ens minns det... Går flera bra filmer nu som jag vill se... Snabba Cash, Instängd 2 & Sherlock Holmes... Har ju fått biobiljetter i julklapp dessutom, passar ju perfekt... Men så är det ju det där med att hitta nån att gå med. För gå på bio själv? Nej, det gör man ju bara inte...