Händig man sökes!
Ovanför mina fönster sitter en fläkt, eller vad det nu är för nått... Den i vardagsrummet har aldrig tidigare låtit alls, men nu har den satt igång och brummar och surrar och låter så jag håller på att bli tokig!
Den i sovrummet har alltid surrat så länge man har fönstret stängt, därför har jag vädringsfönstret öppet året om där. Nu börjar det dock bli lite väl kallt att ha fönstret öppet har jag märkt... Men stänger jag det, kommer det där hemska ljudet!
Så, hur får man bort det??? Det borde inte vara så svårt!
Klättrade upp och fann två spakar. Problemet är bara att det inte hjälper hur man än har spakarna, det låter iallafall! Har man båda spakarna utåt, så låter det, har man båda inåt, så låter det, har man en åt varje håll, så låter det...
Gaaaah! Blir helt galen! Måste få bort det hemska ljudet!!!!! Måste. Få. Bort. Ljudet.
Ultimata Superklanten
Hade en helt ok dag till för en timme sedan... Kom hem och upptäckte att någon snott min parkering. Irriterande.
Personen flyttade sig och jag kunde parkera. Gick upp mot huset och in i hissen för att äntligen komma hem. Trodde jag ja! Tappade nyckeln i hissen, och tror du inte då att den glider ner genom den pyttelilla minimala springan mellan hissgolvet och dörren, så hela knippan far ner i hisschaktet? *suck*
Nej, det är inte alls kul... Tänkte ringa vaktmästaren, men kom på att min mobil låg i lägenheten, som ju var låst, och nycklarna i hisschaktet...
Körde bort till bostadskontoret. De stängde tre.
Men jag hade iaf. sån tur att en tjej hade jobbat över så hon gick ut precis när jag kom, och jag fick vaktmästarens nummer av henne...
Utnämner härmed mig själv till årets superklant. Det borde inte ens vara möjligt för en hel nyckelknippa att falla ner i den där smala springan! Men jag... jag kan jag!
Halmstad
Oj, vad tiden går fort ibland...! För en vecka sedan vid den här tiden var jag i Halmstad och lekte charader, och nu har plötsligt en till arbetsvecka gått...
Förra helgen åkte jag och Anna ner till Halmstad och bosatte oss i Leos vardagsrum. Det blev en riktigt rolig helg med en massa lekar och bus.
På fredagen var både jag och Anna trötta efter långa arbetsdagar och en småseg tågresa, men det glömde vi snabbt bort. Hemma hos Leo blev det ett kärt återseende av Halmstadsgänget, och en uppdatering om Annas minst sagt bökiga spisar och spisköp.
Då det visade sig att Leo hade en likadan spis som Anna varit på jakt efter föreslog jag att de kunde ha delad vårdnad om den istället. Men Anna konstaterade att hennes nya trots allt hade en garanti... (Vilket givetvis innebär att den inte kommer gå sönder förrän en eller två dagar EFTER att den gått ut...)
Vi började kvällen med lite kortspel medan Leo överraskade oss med mat. Och vilken mat sen! Supergott!
Efter middagspausen blev det så dags för charaderna. Och med dem många gapskratt!
Det var dock inte helgens enda lek, eller sista gapskratt. Tvärtom!
På lördagen var vi på Arosfortet. Påminner lite om Boda Borg, fast i en mindre skala. Vi delade upp oss i två lag och sedan körde vi i 2 timmar. Dagen efter fick jag dock inse att man inte är så tränad som man tror. Vilken träningsvärk jag hade efter armcyklingen!
Väl hemma igen fixade vi mat. Anna, jag och Leo trängdes i köket, och det där med "ju fler kockar..." kanske stämmer trots allt, för trots att vi var tre som lagade mat, var det ingen som tänkte på att salta potatisen... Tur att mos är lätt att krydda i efterhand ;)
Senare på kvällen gick vi hem till Thomas på lite förfest. Där tog jag fram det berömda spelet. Blev lite kniviga ställningstaganden, knasiga uppdrag, och ännu mer skratt. Roligaste uppdraget fick GB. Han skulle hälla en deciliter vatten över huvudet och låta det rinna ner på kroppen. Skulle han göra det? Vi andra skulle ta ställning till om han skulle anta utmaningen eller inte. Nej, tyckte jag, han kommer inte att göra det, han ska ju ut på krogen sen, då vill man ju inte vara blöt... Nån annan konstaterade att han jobbar ju i vatten, så det här är ju ingenting för honom...
Hur som helst tänkte ju GB ett steg längre än vi andra, och tog av sig tröjan. Och sen lät han Thomas överösa honom med vatten. Ska inte avslöja för mycket, men under det här uppdraget blev det en hel del roliga ordväxlingar...
Halva gänget gick ut på krogen och halva gänget hängde med oss hem till Leo. Där fortsatte vi med spelet ett par omgångar till. Blev många tokigheter att skratta åt. Allt från att Anna stod i soffan och försökte lära oss andra kinesiska, till att vi alla skrev våra autografer på Donalds arm, till Stefan som åt en matsked stark senap (Blä!)
Kvällen blev sen, men till slut kom vi iallafall i säng. Eller i soffa, rättare sagt. Dags att ladda för söndagens äventyr.
Leo och Donald lät oss prova på Aikido. Det var riktigt roligt! Och det tog bort träningsvärken från armcyklingen! (Hallelujah).
Det var inte kul att lämna Halmstad, helgen gick alldeles för fort! Men nytta av aikidon hade vi redan på tåget på väg hem. Det var nämnligen mer än överfullt och vi fick stå till Göteborg. Folk trodde nog inte att vi var riktigt kloka när vi stod och sa till varann att hålla "L-positionen". Men å andra sidan hade vi ju bättre balans än nån av de andra...
Tack för en toppenhelg =)
PRO
Ja, ni läste rätt. Pensionärernas RiksOrganisation.
Idag skulle vi ha personalmöte på jobbet. Jag åkte hemifrån tidigt eftersom jag hade ett par telefonsamtal att fixa på jobbet innan mötet. Kattmaten var slut hemma, så jag svängde in vid ICA-profilen innan jag åkte vidare. Där såg jag en bil som stod ganska långt ut på parkeringsrutan. "Vilken dum parkering!" Tänkte jag och svängde in min egen bil på en annan ruta en bit därifrån. När jag klev ur bilen såg jag att den som hade gjort en dum parkering förmodligen hade ställt bilen rätt, men glömt handbromsen! Bilen rullade nämnligen sakta ut mitt i vägen. Ingen gjorde nånting. Bilar svängde bara runt den och några tanter gick förbi och muttrade om att "Här i Kumla parkerar folk visst hur som helst." Bilen stannade med bagagen precis mitt i vägen.
Jag gick dit och skrev upp reg. numret. Sedan gick jag in på ICA och frågade om de hade en högtalare så de kunde ropa ut i högtalaren att personen med bilen hade glömt handbromsen och att bilen rullat ut i gatan. De hade ingen högtalare. Men tjejen i kassan ringde till personalen och bad dem gå runt och fråga i butiken. När jag betalade hade fortfarande ingen gått ut. Damen i kassan sa att det kunde ju vara nån från PRO, de hade möte på övervåningen. Jag gick ut till min bil. Den andra bilen stod fortfarande mitt i gatan. Så jag traskade upp för trappen till PRO och kikade in genom dörren. Massa pensionärer. Några stycken vände sig om och blängde på mig. Jag kände mig som en svart man som just klivit in på ett Ku Klux Klan möte...
Hur som helst tänkte jag att om ägaren till bilen satt här skulle han/hon nog ändå bli glad om de fick veta att bilen gått på rymmen. Så jag smög fram till en tant som satt nära dörren och tog betalt och talade om varför jag var där. Hon sa åt mig att gå fram till damen vid micken och säga det. När jag traskade fram till den damen gick ett sus genom publiken. Kan just undra vad de tänkte? Hur hade nån fräckheten att gå fram under ett tal? Eller undrade bara vad nån så ung gjorde på deras möte? Trodde de jag tänkte hitta på nått lurt? Vem vet...
Jag väntade tills damen pratat färdigt, och sen sa jag till henne att det stod en bil på parkeringen som rullat ut i gatan, så jag ville bara kolla om bilen tillhörde någon i sällskapet. Hon sa i micken vad jag hade sagt och jag fick säga reg. numret på bilen. Det blev ett sorl i rummet, men ingen reste på sig. Jag tackade och bad om ursäkt att jag stört mötet. Men ingen var sur. Damen tackade för omtanken, och på väg ut hörde jag flera äldre säga att det var snällt av "den lilla flickan" att komma in och säga till.
När jag kom ut stod bilen i parkeringsfickan igen. Jag vet inte om någon skjutit in den eller om ägaren kommit ut och kört den rätt. Det är och förblir en gåta.
Åkte till jobbet och tog tag i telefonsamtalet. Det blev dock mycket enklare än jag hade räknat med. De nya returrutinerna gällde inte oss, så jag behövde bara ställa en fråga (om det gällde oss med direktbil) istället för 10 som jag hade tänkt. Skönt! Jag hade varit irriterad i 2 dagar helt i onödan på att de ändrat rutinerna från att bara packa och skicka till en helt ny krånglig rutin med flera extra registreringar, inbokning av hämtning, vägning, nya koder osv, osv.
Personalmötet flöt på bra, så nu när jag kommit hem ska jag kasta mig i säng och vila upp mig inför nattens jobb.
Fängslande Halloweenfest
Vi började i bowlinghallen. Folk tittade lite konstigt på oss, förstår inte det, brukar inte Jungfru Maria, dödsdömda fångar och brudar vara och bowla? Anyway, jag har aldrig bowlat så bra i hela mitt liv. Överväger starkt att ALLTID bowla med handfängsel. Det var uppenbarligen en vinnande strategi...
Helt vanliga bowlare
Det går bra nu...
Efter bowlingen fortsatte vi hem till Elin och Eriks lägenhet där fler gäster dök upp. Bl.a. fick vi besök av Poison ivy, en Taxichaufför, V för vendetta (eller en Gaissupporter, beroende på hur man ser det...) och självaste Lady Gaga!
Dock var vi inte där så länge innan det blev dags att springa till tåget. Av någon märklig anledning går sista tåget halv 9...
Väl på tåget blev vi väldigt bra bemötta. Konduktören skrev ut en biljett åt mig och sen frågade hon Elin om hon också gått på i Laxå. Elin sa att hon gått på i Hallsberg. Konduktören förklarade då att i Laxå finns ingen biljettautomat, så därför får man åka billigt när man betalar på tåget från Laxå, men inte från Hallsberg. Där ska man ta ut en biljett innan, annars blir det dyrt. Hon vände sig till mig och sa:
- Men vi kan ju låtsas att du gick på i Laxå, så kan du behålla den där...
Sedan vände hon sig till Elin, blinkade och sa:
- Och du gick ju också på i Laxå, eller hur?
Som om det inte vore nog generöst att vi fick åka billigare, så kom en annan konduktör till vår vagn och frågade om vi ville ha kaffe. Alla som hade klätt ut sig bjöd han på kaffe eller te. Vilken lyx! Ibland måste man ändå gilla SJ. Eller iallafall SJ's anställda... =)
Sisters
Lady Gaga
