När 1 + 1 blir... fem?!?
Nä, det där med matte är inte min starka sida... Men att räkna plus trodde jag mig ändå kunna klara av. Jag hade fel.
Vi fick ut våra semesterscheman idag. Satt och stirrade på pappret och kunde inte alls få ihop det. Vad var det som inte stämde? Men till slut fick jag inse den bistra sanningen. Schemat stämde, och jag hade fått semester de veckor och dagar jag efterfrågat. Det var bara det att jag räknat fel på veckorna när jag ansökte.
Jag hade planerat det så bra. Jag skulle ju jobba helg när jag fyller, så de dagarna hade jag kryssat i att jag ville vara ledig, veckan efter det skulle jag jobba natt, som är det skönaste passet, och sen skulle jag gå på semester i tre veckor, för att sedan kunna mjukstarta med ännu en nattvecka. Nu blir det inte så.
Jag har alltså tagit tre dagars semester när jag fyller. Helt i onödan, eftersom jag ändå hade varit ledig den helgen! Bra att ta semester när man redan är ledig! Duktig idiot.
Och inte får jag börja och sluta semestern med natten heller, utan får köra en låååång eftermiddagsvecka innan och sen gå på ytterligare en efter semestern är slut. Det blir inte alltid som man har tänkt sig.
Vi fick ut våra semesterscheman idag. Satt och stirrade på pappret och kunde inte alls få ihop det. Vad var det som inte stämde? Men till slut fick jag inse den bistra sanningen. Schemat stämde, och jag hade fått semester de veckor och dagar jag efterfrågat. Det var bara det att jag räknat fel på veckorna när jag ansökte.
Jag hade planerat det så bra. Jag skulle ju jobba helg när jag fyller, så de dagarna hade jag kryssat i att jag ville vara ledig, veckan efter det skulle jag jobba natt, som är det skönaste passet, och sen skulle jag gå på semester i tre veckor, för att sedan kunna mjukstarta med ännu en nattvecka. Nu blir det inte så.
Jag har alltså tagit tre dagars semester när jag fyller. Helt i onödan, eftersom jag ändå hade varit ledig den helgen! Bra att ta semester när man redan är ledig! Duktig idiot.
Och inte får jag börja och sluta semestern med natten heller, utan får köra en låååång eftermiddagsvecka innan och sen gå på ytterligare en efter semestern är slut. Det blir inte alltid som man har tänkt sig.
Planer
Jaha, då var det måndag igen. Jag förstår inte att helgerna går så snabbt...
I lördags åkte jag och Elin in till Golfhallen i Örebro med en minst sagt fullpackad bil. Jag tror inte vi hade kunnat få in en pinal till om vi så knölade och tryckte allt vi kunde... Man får vara glad att det är vår och varmt nu, hade inte varit så underhållande om det var som i vintras, när låsen frös fast så man blev tvungen att klättra in genom bagageluckan...
Till en början gick det ganska segt med försäljningen. Vi var lite oroliga att vi skulle gå back, men till slut fick vi ihop en del pengar iallafall. Jag sålde för ganska exakt 700, vilket innebär att jag tjänade 400 när man räknat bort bordskostnaden. Helt ok. Men bäst av allt är ju att man blev av med en massa skräp och fick lite extra plats!
I övrigt hände inte mycket i helgen. Var nere vid Kumlasjön lagom till målgången för milen-löparna, och fick frågan varför inte jag var med och sprang. Svaret var ganska enkelt. Jag är för dåligt tränad.
-"Det är ingen ursäkt. Det är bara att gå ut och träna!" Fick jag till svar...
Nu är det som sagt måndag, och nedräkningen till nästa helg har börjat. Valborgs-helgen. "Vad ska du göra på valborg?" Är en fråga jag fått ofta de senaste veckorna. Den är ganska enkel att besvara. Jag ska jobba. Det är den största nackdelen med att jobba skift. När det händer något extra kan man vara säker på att man jobbar just det passet...
Men jag ska inte klaga. Är ju faktiskt ledig resten av helgen sen och har en del planerat. Tanken var att jag skulle till Göteborg i helgen, men planerna ändras snabbt och nu ser det ut att bli till att stanna på hemmaplan istället. Tina har kommit hem från sälen nu, så det ska bli kul att träffa henne igen, även om det nu antagligen inte blir förrän Hannah är hemma från Asien igen...
På tal om det där med att resa... Träffade Carin för ett tag sedan. Hon hade rest med rosa bussarna i Afrika. Och nu jobbar hon i Norge. *Suck* När ska jag ta mod till mig och släppa taget? När det kommer till sånt är jag så feg.
Vill ut och resa jag med! Skulle vara en dröm att resa runt i USA. Se alla delstater. Eller åka en månad till Australien, eller till Cambodja... Men... Man är för feg. Man vet vad man har just nu med jobb, inkomst och bostad. Vad händer om man åker iväg? Kan man få ett jobb när man kommer hem? Samma med att söka jobb... Jag trivs ju på mitt jobb, men känns som att det är dags att testa nått nytt.... Men även där är jag för feg. Jag vågar inte kasta mig ut nånstans... Fast anställning med en säker inkomst varje månad känns ändå ganska bra. Om man skulle söka nått man verkligen vill göra är ju risken ganska stor att det bara är en deltidstjänst. Och vem vet om eller när man kan få heltid där?
Pratade med en av stammisarna på jobbet om det här. Och när han då skrattade och sa "Ja, tänk om 30 år, tänk om jag sitter här i grått hår med rullatorn och fortfarande äter samma macka varenda dag, och du går här och är 65 och fortfarande torkar samma maskin..."
Det vore verkligen illa...
I lördags åkte jag och Elin in till Golfhallen i Örebro med en minst sagt fullpackad bil. Jag tror inte vi hade kunnat få in en pinal till om vi så knölade och tryckte allt vi kunde... Man får vara glad att det är vår och varmt nu, hade inte varit så underhållande om det var som i vintras, när låsen frös fast så man blev tvungen att klättra in genom bagageluckan...
Till en början gick det ganska segt med försäljningen. Vi var lite oroliga att vi skulle gå back, men till slut fick vi ihop en del pengar iallafall. Jag sålde för ganska exakt 700, vilket innebär att jag tjänade 400 när man räknat bort bordskostnaden. Helt ok. Men bäst av allt är ju att man blev av med en massa skräp och fick lite extra plats!
I övrigt hände inte mycket i helgen. Var nere vid Kumlasjön lagom till målgången för milen-löparna, och fick frågan varför inte jag var med och sprang. Svaret var ganska enkelt. Jag är för dåligt tränad.
-"Det är ingen ursäkt. Det är bara att gå ut och träna!" Fick jag till svar...
Nu är det som sagt måndag, och nedräkningen till nästa helg har börjat. Valborgs-helgen. "Vad ska du göra på valborg?" Är en fråga jag fått ofta de senaste veckorna. Den är ganska enkel att besvara. Jag ska jobba. Det är den största nackdelen med att jobba skift. När det händer något extra kan man vara säker på att man jobbar just det passet...
Men jag ska inte klaga. Är ju faktiskt ledig resten av helgen sen och har en del planerat. Tanken var att jag skulle till Göteborg i helgen, men planerna ändras snabbt och nu ser det ut att bli till att stanna på hemmaplan istället. Tina har kommit hem från sälen nu, så det ska bli kul att träffa henne igen, även om det nu antagligen inte blir förrän Hannah är hemma från Asien igen...
På tal om det där med att resa... Träffade Carin för ett tag sedan. Hon hade rest med rosa bussarna i Afrika. Och nu jobbar hon i Norge. *Suck* När ska jag ta mod till mig och släppa taget? När det kommer till sånt är jag så feg.
Vill ut och resa jag med! Skulle vara en dröm att resa runt i USA. Se alla delstater. Eller åka en månad till Australien, eller till Cambodja... Men... Man är för feg. Man vet vad man har just nu med jobb, inkomst och bostad. Vad händer om man åker iväg? Kan man få ett jobb när man kommer hem? Samma med att söka jobb... Jag trivs ju på mitt jobb, men känns som att det är dags att testa nått nytt.... Men även där är jag för feg. Jag vågar inte kasta mig ut nånstans... Fast anställning med en säker inkomst varje månad känns ändå ganska bra. Om man skulle söka nått man verkligen vill göra är ju risken ganska stor att det bara är en deltidstjänst. Och vem vet om eller när man kan få heltid där?
Pratade med en av stammisarna på jobbet om det här. Och när han då skrattade och sa "Ja, tänk om 30 år, tänk om jag sitter här i grått hår med rullatorn och fortfarande äter samma macka varenda dag, och du går här och är 65 och fortfarande torkar samma maskin..."
Det vore verkligen illa...
Country
Varit lat med uppdateringarna här ett tag. Har inte haft nått att skriva om, och egentligen har jag väl inte det nu heller... Satt och kikade igenom min skivsamling efter låtar att använda till ett musikuppdrag jag fått av min mor. Det går väl sådär.
Däremot hade jag ganska roligt åt hur många roliga titlar det finns i min countrysamling... Eller vad sägs om dessa? :
* I Can't Get Over You, So Why Don't You Get Under Me?
* I Don't Know Whether To Kill Myself Or Go Bowling
* I Got In At 2 With A 10 And Woke Up At 10 With A 2
* I Still Miss You, Baby, But My Aim's Gettin' Better
* If You Don't Leave Me Alone, I'll Go And Find Someone Else Who Will
* You're The Reason Our Kids Are So Ugly
* How Can You Believe Me When I Say I Love You When You Know I've Been A Liar All My Life?
* I Would Have Wrote You A Letter, But I Couldn't Spell Yuck!
* If I Said You Had A Beautiful Body, Would You Hold It Against Me?
* It Ain't Love But It Ain't Bad
* You Can't Roller Skate In A Buffalo Herd
* I Don't Know What Came Over Me (When I Came All Over You)
Och tro det eller ej, men flera av de här låtarna är BRA!
Däremot hade jag ganska roligt åt hur många roliga titlar det finns i min countrysamling... Eller vad sägs om dessa? :
* I Can't Get Over You, So Why Don't You Get Under Me?
* I Don't Know Whether To Kill Myself Or Go Bowling
* I Got In At 2 With A 10 And Woke Up At 10 With A 2
* I Still Miss You, Baby, But My Aim's Gettin' Better
* If You Don't Leave Me Alone, I'll Go And Find Someone Else Who Will
* You're The Reason Our Kids Are So Ugly
* How Can You Believe Me When I Say I Love You When You Know I've Been A Liar All My Life?
* I Would Have Wrote You A Letter, But I Couldn't Spell Yuck!
* If I Said You Had A Beautiful Body, Would You Hold It Against Me?
* It Ain't Love But It Ain't Bad
* You Can't Roller Skate In A Buffalo Herd
* I Don't Know What Came Over Me (When I Came All Over You)
Och tro det eller ej, men flera av de här låtarna är BRA!
Dagens goda gärning...
Tanken var att bloggen skulle uppdaterats tidigare. Tanken var att jag skulle skriva om helgen. Men Eftersom Nina fortfarande efter en vecka inte skickat bilderna från den så får inlägget helt enkelt bli ett annat...
Idag kom ett par kunder in på jobbet och sa att det gick en hund på vägen. På bron över motorvägen, nästan vid nerfarten. Jag försökte ringa runt alla jag kände som kunde veta vems hunden var, men ingen visste. Min chef gick iväg och hämtade hunden i sin egen hunds koppel och började knacka dörr. Men ingen ägde hunden, och ingen visste var den hörde hemma.
Min chef satte honom på baksidan och gav honom lite mat och vatten, men han ville inte äta. När jag slutat jobbet gick jag ut och hälsade på hunden, och kikade i hans öron. Typiskt nog så var han givetvis inte öronmärkt.
Chefen hade ringt polisen och bett dem komma och hämta hunden, eftersom vi inte kunnat hitta någon ägare och ingen hade hört av sig. Men polisen sa bara att de inte kunde göra nått. Ville vi att de skulle ta hunden fick vi själva åka in med honom till Örebro. Chefen hade talat om för dem att han inte kunde det, eftersom han hade bråttom iväg. Då svarade polisen att "Om ni inte kan ha kvar honom där eller komma in med honom så får ni väl släppa iväg honom igen". Vilka rötägg! Menar de verkligen seriöst att vi ska släppa ut en hund på en tungt trafikerad väg, som dessutom ligger intill en MOTORVÄG?
Ibland undrar man verkligen vad vi ska ha polisen till... Av nån märklig anledning har de aldrig tid eller resurser när man behöver deras hjälp... Och vem hade blivit ansvarig om hunden gått ut på vägen och blivit påkörd? Med möjlig följd att flera andra bilar sedan kört in i den första...?
Självklart fanns inte alternativet att släppa hunden! Nu hade vi situationen att vi hade en hund sittandes på baksidan, ingen ägare eller nån som ens visste vem ägaren var, polisen tänkte inte hämta upp honom, chefen hade inte tid att lämna honom i Örebro och jag har en bil som man inte kan köra en stor hund i.
Jag tog min bil och tänkte köra mot mina föräldrars by. Kanske nån som bodde där skulle kunna låna ut en kombi, eller följa med och köra in hunden till Örebro. Men jag hade sån tur att jag på vägen dit fick syn på en tjej med ett koppel i handen! Stannade bilen och frågade om hon letade efter en Chow Chow, och hon sken upp av förtjusning över att nån hittat och tagit hand om honom. Det var hennes mammas hund, och de hade varit ute i skogen och letat, och inte haft en tanke på att hunden skulle ha gått ut på vägen...
Slutet gott, allting gott!
Och på tal om gott. Ikväll blir det vitlökskroketter med lövbiff och bearnaise...
(Obs! Hunden på bilden har ingenting med artikeln att göra... Det bara råkar vara samma ras...)
Idag kom ett par kunder in på jobbet och sa att det gick en hund på vägen. På bron över motorvägen, nästan vid nerfarten. Jag försökte ringa runt alla jag kände som kunde veta vems hunden var, men ingen visste. Min chef gick iväg och hämtade hunden i sin egen hunds koppel och började knacka dörr. Men ingen ägde hunden, och ingen visste var den hörde hemma.
Min chef satte honom på baksidan och gav honom lite mat och vatten, men han ville inte äta. När jag slutat jobbet gick jag ut och hälsade på hunden, och kikade i hans öron. Typiskt nog så var han givetvis inte öronmärkt.
Chefen hade ringt polisen och bett dem komma och hämta hunden, eftersom vi inte kunnat hitta någon ägare och ingen hade hört av sig. Men polisen sa bara att de inte kunde göra nått. Ville vi att de skulle ta hunden fick vi själva åka in med honom till Örebro. Chefen hade talat om för dem att han inte kunde det, eftersom han hade bråttom iväg. Då svarade polisen att "Om ni inte kan ha kvar honom där eller komma in med honom så får ni väl släppa iväg honom igen". Vilka rötägg! Menar de verkligen seriöst att vi ska släppa ut en hund på en tungt trafikerad väg, som dessutom ligger intill en MOTORVÄG?
Ibland undrar man verkligen vad vi ska ha polisen till... Av nån märklig anledning har de aldrig tid eller resurser när man behöver deras hjälp... Och vem hade blivit ansvarig om hunden gått ut på vägen och blivit påkörd? Med möjlig följd att flera andra bilar sedan kört in i den första...?
Självklart fanns inte alternativet att släppa hunden! Nu hade vi situationen att vi hade en hund sittandes på baksidan, ingen ägare eller nån som ens visste vem ägaren var, polisen tänkte inte hämta upp honom, chefen hade inte tid att lämna honom i Örebro och jag har en bil som man inte kan köra en stor hund i.
Jag tog min bil och tänkte köra mot mina föräldrars by. Kanske nån som bodde där skulle kunna låna ut en kombi, eller följa med och köra in hunden till Örebro. Men jag hade sån tur att jag på vägen dit fick syn på en tjej med ett koppel i handen! Stannade bilen och frågade om hon letade efter en Chow Chow, och hon sken upp av förtjusning över att nån hittat och tagit hand om honom. Det var hennes mammas hund, och de hade varit ute i skogen och letat, och inte haft en tanke på att hunden skulle ha gått ut på vägen...
Slutet gott, allting gott!
Och på tal om gott. Ikväll blir det vitlökskroketter med lövbiff och bearnaise...
(Obs! Hunden på bilden har ingenting med artikeln att göra... Det bara råkar vara samma ras...)
Snabbspolning önskas...
Då var det April. Första april. Bäst att passa sig för practical jokes idag...
Det bästa med April är att det bara är en månad kvar till Maj. Det värsta med April är att det är EN HEL MÅNAD kvar till Maj...
Det är i Maj allt händer. Det är Äntligen dags för Porsche Carrera Cup! Ska bli grymt spännande att se Mangs och Rudholm spänna musklerna. För jag tippar på att det är de som kommer slåss om segern i år. Kanske har jag fel. Larsson kan nog vara ganska revanchsugen från förra året...
Det blir även Fiskeboda med jobbet igen, och den här gången ska vi inte bara vara bäst på festen, utan även i tävlingarna ;)
I Maj blir det också en tripp till Stockholm, för att göra en favorit i repris av förra årets bravader, denna gång tillsammans med Ina.
Och inte att förglömma! Älskade lilla systerdotter fyller 2 år! Hon blir ju stora tjejen nu!
Men... innan allt det roliga måste man överleva April. Tung suck.
