Vem ska man tro på?

Aftonbladet: "Extremkylan varar till Mars!"

Expressen: "Superkylan stannar till April"

Säger som Dileva: Vem ska man tro på?

Eller är det kanske så att man får välja? Köper man AB blir det vår i mars, och köper man Exp kommer den först i April? Var finns isåfall tidningen som skriver "Värmebölja i februari!"? Den hade jag tagit! Så trött på den eviga kylan nu...


Tack!

Lämnar här ett stort TACK till de vänliga männen som stannade och hjälpte mig idag. Tackade iof. på plats också, men kan inte tacka nog!

På väg hem från jobbet ikväll fick jag sladd på bilen. Måste säga att det är riktigt otäckt när man inser att man plötsligt har noll kontroll över vart bilen är påväg. Bilen sladdade iväg och när jag försökte räta upp den fick jag än mer sladd och bilen for runt (så den hamnade mot körriktningen) och ut i snövallen, halvvägs ner i diket.

Klättrade ur bilen på passagerarsidan och insåg att jag inte hade någon mobil med mig. Typiskt!

Såg en lastbil komma längre bort, så jag började vifta och vinka och satte på varningsblinkersen i bilen. Han åkte förbi mig och stannade en bit fram. Han var så vänlig och lånade ut sin telefon till mig så jag kunde ringa efter bärgningsbilen. Tack!

Bärgaren åkte direkt från Örebro när jag ringde, så chauffören kunde åka vidare mot sitt mål. Strax efter att han åkt stannade en bilist och frågade hur det var med mig. Jag sa att det hade gått bra och att bärgaren var på väg, men tackade för omtanken. Han frågade om jag ville att han skulle stanna tills bärgaren kom. Jag avböjde.

Inte långt efter det kom en taxi, som också stannade. Han kom ut och frågade om jag ville ha hjälp, och jag svarade att bärgaren var på väg. Han frågade om han skulle försöka få loss mig, så vi provade att gräva bort en del snö med hans skyffel och sen försökte han dra upp mig med bogserlinan. Det gick inte. Han fick spinn och jag blev rädd att han också skulle fara av vägen. Men det gjorde han inte. Vi fick dock kroka av linan igen.

Fick sitta och värma mig i taxin tills bärgaren kom. Han tyckte inte att jag skulle stå där själv sent på kvällen. Vilken schysst taxikille! Först försökte han hjälpa mig loss och sen stannade han tills bärgaren kom!

Tänkte på det... Folk säger att människor är dåliga på att stanna när det hänt nått. Isåfall är jag undantaget som bekräftar regeln, för ALLA stannade. Ja, det var ju bara 3, men såhärdags är det ju inte så mycket trafik... Och trots att ingen hade behövt stanna efter lastbilschauffören jag lånade telefonen av, så kändes det väldigt bra att de stannade för att höra hur det var med mig. Och för att hjälpa till, även om det inte behövdes.

Hur gick det då? Jo, Bärgarn kom och drog upp mig och vände på bilen och sen kunde jag köra hem igen. Inte en skråma på bilen, och inte på mig heller, för den delen.

Tusen tack till de snälla männen som stannade, än är inte ridderligheten död ;)






Nyår i Halmstad

De senaste 4 nyårsaftnarna har jag jobbat, men i år var jag faktiskt ledig! Så att invigningen av det nya året skulle få bli något spektakulärt stod tidigt klart. Frågan var bara vad? 

Fick en inbjudan till en Nyårsfest nere i Halmstad. Saken var klar!

I fredags morse satte jag mig på ett tåg söderut. Och det var i tid! Hade en timmes väntetid i Göteborg som jag spenderade över en kopp kaffe med en kompis innan det var dags att hoppa på nästa tåg. Och hör och häpna; Det var också i tid!

Väl framme i Halmstad mötte jag Anna & Leo på tågstation. Vi åkte sedan hem till Leo för att äta lite middag innan vi skulle gå över på fest. När vi kom hem (till Leo) hade Stefan redan börjat med maten. På sitt eget vis. Har aldrig tidigare sett någon hacka lök iförd gasmask. Men nu har jag. ^^

Efter maten gjorde vi oss i ordning inför kvällens fest. Även detta var ganska komiskt, då Anna glömt måla sina naglar tidigare under dagen. Anledningen till att det var kul? Tänk er en person sittandes med spretande fingrar, väntandes på att naglarna ska torka, samtidigt som en annan person fixar hennes hår, en annan sätter på hennes smycken och en tredje hjälper henne på med ytterkläderna... Ja, det såg faktiskt ganska roligt ut.

Hemma hos Thomas var det fest. Hade en riktigt rolig kväll! Blev en hel del goda drinkar, shots, lekar, trevligt folk och glada skratt.

Vid 12-slaget gick vi alla ut och tittade på fyrverkerier och drack champagne (ok då, mousserande vin...)
Men några av oss började snart att frysa och smög i förväg tillbaka mot lägenheten. Tyvärr för oss är det inte alltid så lätt att komma ihåg vilken trappuppgång man kom ifrån, så vi gick in i den vi trodde det var, och upp till högsta våningen, som vi visste att det var. Tina stannade vid dörren och frågade
- Är det verkligen här vi ska in?
- Jahadå! Sa vi andra självsäkert.

Tina öppnade dörren och gick in, vi andra två precis efter. Tina stannade precis innanför dörren och stirrade på skohyllan som om något var konstigt. 
- Hej hej... sa någon, och vi svarade hej tillbaka.
I samma stund som vi sa det, insåg vi att det inte alls var några vi kände som sa hej. Vi tittade in i vardagsrummet och såg några stycken som såg väldigt förvånade ut. Och Tina hade sett att det var fel skor i hallen. Vi hade gått in i fel lägenhet! Shit vad pinsamt!

Nåja, de andra hade ju iallafall ganska kul åt vår story när vi kom tillbaka till rätt ställe.

Dagen efter åkte vi pulka. Eller egentligen åkte vi faktiskt inte så mycket pulka. Precis när vi kom dit skulle de pista backen, så de av oss som åkte hann väl åka 2-3 gånger var... Men vi hann istället stödja Leos kompis verksamhet genom att gå dit och sätta oss och fika och dricka varm choklad. Det var inte så tokigt!

Lördagskvällen spenderades hemma hos Donald på Tacos och Filmkväll. Riktigt trevligt, även om det blir väldigt varmt och syrefattigt med så många människor i en inte så stor lägenhet.

Söndagen blev en slappardag. Vi gick upp ganska tidigt (iaf. med tanke på hur länge vi var uppe kvällen innan) och åkte till Leos kompis verksamhet igen, denna gång för att äta frukostbuffé! Lyxigt!

Resten av dagen spelade vi kort hemma hos Rickard innan mitt tåg skulle gå hemmåt igen. Även denna gång var det i tid!

Tråkigt varje gång man måste lämna Halmstad, har alltid så kul där, men samtidigt är det ju ganska skönt att komma hem igen också. Har ju fått kramas med både Leos och Donalds katter, och Rickards hund, men det är ändå nått särskilt med att få krama sin egen guldklimp...

Till er alla som läser, God Fortsättning på det nya året!

                                    


           

           

RSS 2.0