Channah

Igår var jag ledig från jobbet. Hade inga speciella planer för dagen, förutom att lämna en klänning till min syster. Hade köpt den på nätet, men den var alldeles för stor. Min syster är ju lite längre, så den satt bättre på henne, och dessutom är ju hon lite mer "pysslig" och kan fixa till den så den sitter helt bra.

Innan jag åkte till syrran hade Nina och jag bestämt att vi skulle åka till Marieberg när jag kom hem. Sagt och gjort. Vi åkte till Marieberg och helt plötsligt hade tre timmar gått! Vart tog de vägen? Ett par rundor i några butiker och varsin stor kaffe hann vi iallafall med. Och ett fynd var!

Väl tillbaka i Kumla bestämde vi oss för att gå ut och äta. Vi gick till en mycket trevlig restaurang som heter Ceasar. Vilken service! Och för att inte säga... vilken god mat! Väl där slog vi snabbt ihjäl ytterligare några timmar. Varför gör man inte sånt här oftare? Var riktigt trevligt att skämma bort sig själv med riktigt god mat, trevligt sällskap och lite vin en vanlig torsdag.

Men Torsdagen var inte den enda fika-dagen den här veckan. Idag blev det en kaffe efter jobbet också. Denna gång med en vän jag sedan tidigare bara känt på msn. Han har börjat jobba här, så det vore ju ganska fånigt om vi inte passade på att ses. Trots allt jobbar han ju nästan där jag bor.

På bibliotekets café tar de inte kort, så fick gå in på ICA först för att ta ut pengar. Framför mig i kön stod en man och hans lille son. När jag ställde mig bakom dem började grabben titta ner på golvet bakom mig. Han gick ifrån sin pappa och runt mig, hela tiden tittandes på golvet. Hade han tappat nånting? Han böjde sig ner precis bredvid mitt ben. Jag tittade ner. Undrade vad han hade tappat. Stod jag på nånting? Döm om min förvånng när han tog tag i uppvikningen på mina jeans och lyfte på dem! Pappan blev helt förskräckt och ropade väldigt generat; "Nämen vad gör du?!? Sluta med det där! Vad gör du?!??"
Strax därpå kom pojkens mamma och lyfte upp honom, både hon och jag skrattade lite och hon sa "Jag tror att han ville titta på dina klackar..." Och jag svarade, egentligen mest mot den lilla pojken; "Ja, det är bra! Man ska vara nyfiken!" Pappan såg mest ut som att han ville försvinna från jordens yta... Inte lätt att vara lättgenerad när man har småbarn! ^^