January and the cigg story

Januari. Årets värsta månad, på alla sätt och vis. Negativ? Jag? Nej, nej, här talar vi ren statistik... Efter jul och nyår har folk inga pengar och lever på sparlåga, vilket leder till att vi har helt dött på jobbet. Januari är även den månad då flest par gör slut, enligt Cosmopolitan. Inte för att det spelar så stor roll för mig som är singel, men det är ju ändå en tråkig läsning...

Personligen hatar jag Januari för att det är kallt och väldigt långt till allt. Inget kul händer under januari, så detta är i princip en månad att bara vänta ut...

Men visst finns det ljuspunkter också. Efter nyår var jag ute med Anna på Björnstugan, hade en riktigt kul kväll. Haft ett par spelkvällar också, både med kompisgänget hos Nina och hemma hos syrran. Att spela spel är klart underskattat!

Häromdan hände nått lustigt på jobbet också. Eller ja, lustigt och lustigt... men i brist på annat var det iallafall lite underhållande...

Kom in en ung kille och beställde ett paket cigg. Jag frågade honom om han hade legitimation. Han svarade nej.
Jag ställde tillbaka paketet och sa;
- Tyvärr, då får du inte köpa nått...
Han såg uppriktigt förvånad ut och frågade;
- Varför inte?
Så jag förklarade att han måste kunna styrka att han är över 18. Han vände och sa att han skulle hämta leg. i bilen. 5 min senare kom en äldre dam in, gick fram till kassan och beställde samma sort som den unga killen.
Jag frågade henne lugnt om hon skulle köpa dem till killen där ute. Hon svarade att de var till henne, att han fått gå in från början för att hon inte ville gå ur bilen. Så jag sa till henne att jag inte kunde sälja dem till henne om inte killen kom in och visade sitt leg. Hon blev märkbart irriterad. Sa igen att de var till henne. Så jag fick förklara att eftersom killen varit inne först och försökt köpa, men inte kunnat visa leg så får jag inte sälja till henne heller utan att han har visat sitt leg, eftersom jag då misstänker att hon köper ut.

Min kollega hade stått bredvid och hört vad som hände. Han gick fram och förklarade samma sak som jag just sagt. Hon blev mer och mer irriterad. Började skrika och frågade min kollega "vem tror du att du är?". Min kollega förklarade lugnt för henne att det är så lagen ser ut. Ser vi hans leg får hon gärna köpa och han också, men utan legitimation är det en misstänkt langning och vi får inte sälja till henne heller även om hon har åldern inne. Kvinnan tog upp ett paket cigg ur fickan och visade att hon bara hade en kvar. Hon fick ändå inte köpa. Kvinnan var nu riktigt förbannad och sa att hon ville ha ett nummer till oss. Jag skrev ut en lapp med numret till butiken. Samtidigt gick vår chef fram, eftersom han också hört vad som hände. Han sa:
- Du kan få prata med mig direkt, det är jag som äger det här stället.
Men kvinnan tog lappen med numret och fräste åt chefen att;
- Jag vill inte prata med dig!
Och sen gick hon ut.

Nu kan man ju ställa lite frågor angående det här...
1. Vad ska man med ett nummer till om man inte vill prata med personen det går till?
2. Varför skickar man in sin son att köpa cigg om han inte har ett leg.? Det är väl knappast nått nytt att det är 18-årsgräns på tobak...
3. Om man blir nekad p.g.a. att ett leg inte finns, varför ställer man då till en scen istället för att bara åka vidare till nästa ställe och själv gå in istället för att skicka in sonen utan leg?

När de åkt frågade både kollegan och chefen hur gammal jag trodde att grabben var. Svarade att det var svårt att säga. Han såg ut att vara runt 18, men kan lika gärna ha varit 16 eller 20... Var ju därför jag frågade om hans leg. Vi ska ju trots allt fråga alla som ser ut att vara under 25. Och det var han garanterat. Fick beröm för att jag hanterat situationen korrekt, och vi fick alla ett gott skratt åt att hon ville ha ett nummer trots att hon inte ville prata mer med oss.

Nu till nått roligare... Bio... jag är så sugen på att gå på bio! Var så längesen jag var på bio att jag inte ens minns det... Går flera bra filmer nu som jag vill se... Snabba Cash, Instängd 2 & Sherlock Holmes... Har ju fått biobiljetter i julklapp dessutom, passar ju perfekt... Men så är det ju det där med att hitta nån att gå med. För gå på bio själv? Nej, det gör man ju bara inte...

Kommentarer
Postat av: Nina

Anna jag vill gäran se snabba cash.. vill du gå med mig? kommer upp till helgen,, så efter det kan jag när som hälst...

2010-01-14 @ 18:57:06
Postat av: mamma

Jag kan tänka mig att gå på bio. Jag skulle vilja se Bröllopsfotografen som jag har hört ska vara rolig. Men det är väl inte så kul att gå med sin mamma.... om hon inte bjuder...

2010-01-15 @ 16:19:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0